Föräldraskap och ADHD

Många kvinnor får sin diagnos i vuxen ålder. Det gör att vi har byggt upp hyfsat fungerande rutiner och statergier för att hantera vår hjärna. Men när vi får barn vänds hela livet upp och ner. Det som funkade innan kanske inte längre gör det. Det kan göra att man går runt och ständigt känner sig misslyckad som förälder. Ofta går man runt och upplever att man inte kan uppfylla sina barns behov. Dessutom har omgivningen en tendens att spä på dessa känslor.

Så vad gör man?

Om att vara förälder

Nya utmaningar

Att vara förälder kan vara det stressigaste som finns. Ett barn påverkar hela ditt liv: sömn, kost, rutiner, energi.

Det blir extremt viktigt att ta hand om sig själv när man blir förälder eftersom du nu har ett litet barn som är beroende av dig.

Du måste nu hindra dina impulser och inte göra det du vill här och nu.

Känsloreglering blir extremt viktigt eftersom barn dagligen testar dina gränser och ditt tålamod. Detta gör dom för att de har inte utvecklat de exekutiva funktioner som behövs för att kontrollera sig själva.

Barn kan inte alltid uttrycka vad de vill och känner. Det betyder att du behöver vara barnets språkrör och sätta ord på barnets känslor och känna in barnets behov.

Om du själv har ADHD och ditt barn ärver diagnosen är du den person som verkligen kan förstå ditt barn.

En diagnos ger dig förutsättningar för rätt stöd

Eftersom ADHD är ärftligt är det vanligt att du inte är ensam om din diagnos i familjen. Detta kan innebära många utmaningar men också möjligheter.

Forskningen har visat att om ett barn med ADHD får rätt diagnos och stöd så förbättras även föräldrarnas mående och gör i slutändan att man blir en bättre förälder. ADHD orsakas inte av godis, för mycket skärmtid, dålig kost eller bristande föräldraskap.

Om du inte har fått behandling för din ADHD så ta kontakt med sjukvården. För att kunna hjälpa och stötta ditt barn behöver du först ta hand om dig själv. Läs om hur du ska göra för att få en utredning här.

Om du misstänker att ditt barn har ADHD, se till att ditt barn får en neuropsykiatrisk utredning. Detta ger ditt barn bättre förutsättningar för att lyckas i livet.

Struktur och rutiner

Det som kan vara svårast för en förälder med ADHD är inkonsekvens. Ena dagen är du supersträng med regler och läxor och nästa dag har du inte energi upprätta hålla strukturen.

Det kan hjälpa att sätta familjeregler och tillsammans med eventuell partner och barnen (om de är tillräckligt gamla). Sätt er ner och skriv ner hur ni vill ha det hemma och de förväntningar som finns.

Till exempel:

Hur gör vi om vi bråkar med varandra? Ska vi prata direkt och lösa saken eller ska vi ta en paus först?

När ska barnen göra läxorna? Vart ska de sitta? Hur länge? Varför ska de göra läxor?

Hur vill vi äta våra måltider? Tillsammans? Separat? Är det okej med en iPad?

När äter vi? Vad äter vi? Hur gör vi det tydligt för alla?

Hur gör ni när det är dags för att sova? När ska barnen/föräldrar sova? Vad är rutinen? Hur vill vi ha det?

När har vi familjetid? Vad för roligt gör vi då tillsammans? Hur länge?

Sätt upp det ni kommer fram till på ett ställe där ni alla ser, och ständigt påminns, vad ni kommit överens om!

De sju frågorna för att skapa tydlighet

För att skapa en tydlighet kan det vara hjälpsamt att använda sig av de sju frågorna eftersom de ger (oftast) all den information man behöver.

De sju frågorna kan stötta mer om du använder dom i kombination med bildstöd. Om du har ett äldre barn kan texdt räcka. Det är väldigt individuellt som här gäller det att anpassa utifrån behov!

Nedan finns ett exempel på hur du kan använda dig av frågorna:

Grunden: Ha ett gemensamt familjeschema

Ett visuellt schema (ett schema med bildsötd) hjälper bara inte ditt barn utan dig med!

Att se vad som händer, kommer att hända ger en känsla av sammanhang och kontroll vilket är något som är väldigt viktigt om du har en diagnos.

Min rekomenadation är att alla familjer bör ha en whiteboard med ett veckaschema och om det behövs en översikt för månaden brevid i form av en väggkalender.

Planering och förberedelse

Detta schema ger dig och dina barn en visuell översikt över framtiden vilket gör det lättare att planera och förbereda! Planering och förberedelse är två grundstenar för att få livet att gå ihop och självklart två saker som är svåra om du har en diagnos.

När det är många saker att hålla koll på underlättar det för den hjärna om du fysiskt kan flytta runt olika aktiviteter på en tavla. Även om digitala verktyg är fantastiska så finns det ett oemotstridigt faktum vilket stöds av forskningen: om du skriver ner saker så minns du bättre.

Länk till mallar jag har gjort finns här.

Länk till gratis mallar och bildstöd finns här.

Alla känslor är okej!

Bland det viktigaste du som förälder kan lära ditt barn är att hantera sina känslor. Många föräldrar är rädda för att visa ilska och att de blir arga framför barnen. Detta är inget du behöver vara rädd för. Det är inget fel i att bli arg.

Problemet kan komma i HUR du hanterar din ilska. Om du visar dina barn att du hanterar din ilska på ett "bra" sätt, kan du även lära dom att hantera sina egna känslor.

Om du börjar skrika och säga en massa elaka saker lär du dina barn att göra samma sak. Om du istället tydligt uttrycker din känsla och sedan tar en paus lär du barnet istället detta. Läs gärna vad jag skrivit om känsloreglering.

När ditt tålamod är slut: Ha en handlingsplan!

Bestäm dig (eller tillsammans med din partner) för vad du gör om du känner att du tappar kontrollen över dina känslor. Ibland kan det bästa vara att gå iväg och vara ensam en stund.

Detta gör att barnen vet om vad som händer och det skapar en trygghet: "Om mamma blir arg och stressad så går hon iväg en stund och sen så kommer hon tillbaka när hon mår bra igen."

Ditt barn får också en förebild för hur barnet kan hantera sina känslor:

du lär ditt barn hur man gör när man är arg!

Detta hjälper ditt barn och kommer underlätta under hela barnets liv.

Förslag till handlingsplan:

Du känner att du håller på att tappa kontrollen.

Säg: "Nu är mamma väldigt stressad och arg så jag behöver en liten paus."

Säg till eventuell partner att du behöver pausa.

Gå iväg till sovrummet. Sätt på dig hörlurar och lyssna på musik i 5 minuter.

Ta hand om dig själv

Planera in pauser från barnen. Hitta en hobby eller ett fritidsintresse som du gillar så att du kan ladda dina batterier. Detta kan vara svårt och kanske i praktiken kännas omöjligt men för att du ska kunna hålla som förälder i längden är det extremt viktigt att du får lite egentid.

Om du inte kan ta dig hemifrån kanske du kan ta en paus hemma. Till exempel måla, göra yoga eller lyssna på musik. Se till att det är tydligt med hur länge du har egentid.

Jag har gjort en checklista som du kan skriva ut och lamniera för att hålla kolla på dina basbehov. Tryck här för att komma till dokumentet.

Jag är inte en förälder

Eftersom jag inte har barn själv har jag skrivit den här texten utifrån den litteratur jag har.

Jag vill lägga till mer text och information om tydliggörande pedagogik - hur man anpassar den fysiska och psykiska miljön hemma för att livet hemma ska flyta på lättare.

Om det är av intesse för du gärna höra av dig för att ge mig lite pepp och dopamin!

E-postinfo@kvinnormedadhd.se